GLASSPINNEN

Home
GLASSPINNEN
New York Bananasplit av Maxi Tropé

New York Bananasplit av Maxi Tropé november 8, 2013GLASSPINNEN0 Comments

Maxi Tropé har med basen i prestationspsykologi 20 års erfarenhet av chefs- och ledningsutveckling på strategisk nivå, både nationellt och internationellt. Dessutom är Maxi Tropé en av dem som praktisera och lär konceptet 4FP – ett förändringskoncept For Full Potential.

– o –

Alla har vi våra laster och min är glass. Då menar jag glass på riktigt inte industritillverkade konstgjorda saker utan hantverksmässigt skapade med riktiga råvaror och mycket kärlek. Det är med glädje jag runt om i världen på mina resor finner fler och fler genuina glasställen. Nu senast i Calpe i Spanien. Högst upp på huvudgatan hittade vi detta hål i väggen, ett ställe som tillagade de mest fantastiska glassar i klassisk italiensk tradition. Väl hemma i Sverige igen springer jag på Martin och det visar sig att vi inte bara delar samma passion för glass utan att Martin och hans kompisar skapat en hemsida helt dedikerad till denna fantastiska skapelse. Vilken lycka – ett ställe att kunna dela sin passion med andra glassälskare.

Mitt främsta glassminne har dock inte med utsökt kvalité att göra utan handlar om en ung grabb som möter storstadsvåldet i New York. 10 år gammal var det dags att ta ut på mitt unga livs mest spännande resa tillsammans med familjen. Av någon anledning var denna resa synonym med att uppleva ett antal väldigt amerikanska företeelser och däribland fanns Banana Split. Jag hade sett på film och TV dessa klassiska amerikanska hamburger- och glassbarer och drömt om att, som en Fonzie, sitta där och njuta av min Banana Split.

Glad i hågen begav vi oss ut på Manhattan för att uppleva New York. Vilket ställe! Allt jag föreställt mig och så mycket mer. En puls och ett tempo jag aldrig tidigare upplevt. Men dagarna passerade och det var något som började irritera mig allt mer. Jag hade inte lyckats hitta något ställe som serverade Banana Split och definitivt inte en typisk amerikansk glassbar. Jag kunde märka på föräldrarna att jag stressade dem allt mer och mer.

En dag kvar och ännu ingen Banana split. Vi hade varit överallt på Manhattan utan att finna min Banana Split. Vad gör man? Jo man ger upp och spenderar sista dagen med att promenera lite besviket i området där vi bodde. Vi bodde hemma hos min faster i Spanish Harlem inte långt från det på den tiden så mytomspunna och farliga Harlem. Av någon anledning som jag inte minns finner vi oss helt plötsligt på fel sida av gatan i det riktiga Harlem. För första gången i mitt liv kändes det som jag var på fel plats. Alla runt omkring oss stirrade på oss några med nyfikenhet andra mer aggressivt och då slog det mig vi är de enda vita här. Märker direkt på min pappa att han börjar bli nervös och han vill att vi skall gå därifrån så snabbt som möjligt. Det är precis då jag ser det jag längtat efter hela resan. En riktig glassbar!

Trots mina föräldrars protester står jag på mig, jag skall ha min Banana Split. Vi går in på glassbaren och beställer en klassisk Banana Split med alla tillbehör. Överlycklig över att äntligen få uppleva denna min första Banana Split går jag ut på gatan med glasstallriken i handen. Men innan jag hinner smaka på första skeden springer någon in i mig så att glassen flyger all sin väg. Innan jag hinner reagera ser jag min mamma springa efter och ta tag i mannen som sprungit på mig och skickat glassen i gatan. Nu sker allt väldigt snabbt för förbi mig springer flera poliser med dragna vapen och de brottar ner mannen min mamma tagit tag i. Det visar sig att mannen som sprungit på mig rånat en guldsmedsbutik en bit bort.

Det blev ingen Banana Split den gången men däremot fick jag och familjen uppleva riktig New York action med mamma i huvudrollen.